Timmertransport går i släkten

Kuljetus Laurikkala transporterar timmer i fjärde generationen. År 1996 åkte den nuvarande ägaren Olli-Matti med sin pappa till Alucar för att hämta sin första egna timmerbil, och hösten 2021 gjorde han samma resa med sin son Niko. Det är alltid ett speciellt skimmer över den första egna bilen.

Kuljetus Laurikkala kör timmer söder om Uleåborg i Finland med flera olika bilar. Företaget sysselsätter numera ett tiotal personer, då Olli-Matti Laurikkala har fått företaget att växa sen han tog över efter sin far och farfar.  

– Vår omsättning är nu fyra gånger högre. Vi har främst vuxit på kundernas begäran, eftersom allt ska vara stort och vackert nuförtiden, skrattar han.

Det som ändå värmer Laurikkala mer än företagets tillväxt är att hans söner Niko och Roope är intresserade av familjeföretaget. 

– Barnen har fritt fått välja vad de vill göra, men kanske hade jag ändå blivit besviken om de inte hade visat intresse för företaget. Att vara företagare är inte lätt, men vår familj har försörjt sig på timmertransport redan i tiotals år, säger han stolt.

“Som ung är man ivrig”

När den yngsta sonens första bil var klar körde Olli-Matti till Alucar för att hämta den. När han körde in på gården vällde minnena över honom.

– Jag fick min första egna Volvo när jag var drygt 20 år gammal. Precis på samma sätt reste jag då med min egen pappa till Maxmo för att hämta bilen. Det var ett stort och viktigt ögonblick för mig.

Båda Olli-Mattis söner brinner för timmerbilar. Niko kommer att börja ratta sin nya Volvo FH16 så fort han gjort lumpen, och också hans äldre bror Roope jobbar i familjeföretaget. 

– De har timmertransporten i blodet, och att få sin första egna timmerbil är höjdpunkten i livet. Med tiden lugnar man ner sig och timmerbilar blir som vilka bilar som helst, skrattar Olli-Matti.

Tiderna och timmerbilarna har förndrats

Olli-Matti var den som planerade Nikos första bil, och han säger att planeringen var mycket lättare på 1990-talet.

– Då var alla bilar mer eller mindre likadana. Visst är det häftigt att man idag kan kan skräddarsy allt, såsom till exempel ordningsföljden på axlarna. Det enda som inte ändrat sen 1990-talet är att det fortfarande heter timmerbil.

Kuljetusliike Laurikkala har varit kund hos Alucar så länge Olli-Matti kan minnas. När han besökte Maxmo på 1980-talet tillsammans med sin pappa var Alucars utrymmen en femtedel av vad de är idag. De två kompanjonerna har alltså vuxit tillsammans ända sedan dess. 

– Alucars grejer är hållbara och praktiska. Jag gillar att påbyggnationen inte rostar utan hålls i skick.

Enligt Olli-Mattti ser läget nu ljusare ut för timmerbranschen, efter de senaste utmanande åren. Åtminstone gäller det gör Uleåborgsregionen. Företaget har som mål att skaffa en ny bil per år, beroende på omständigheterna – jobb finns det, men däremot är det brist på chaufförer. 

– Tänk om andra ungdomar var lika intresserade av branschen som mina pojkar!